Min saga tog slut i fysisk form i somras. Numera ser jag ned på världen litegrann "von oben", som den prinsessa jag ju är! Min hage befolkas istället av Nogger och Lakritstrollet. Människan ansåg att amerikaner nog inte var något för henne, så hon bytte till engelska bergs- och hedponnyer istället. Nogger är en övervuxen connemara och Lakritstrollet är av New Forestras. Westernridningen behåller hon visst, men Lakritstrollet får också "dra plogen". Nä, bevars, men hon har i alla fall både dragit barnbarn i rockard och harvat grusplanen. Funkar visst bra, tycker människan. Känns som déjà-vu för mig, som i unga år drog sulky på träningsbanan minsann!

Jag får agera "barnvakt" såklart... 

Jag var inte ensam speciellt många dagar, det var ju skönt. Rätt som det var for människorna iväg med hästlådan. Hem kom de med en främmande häst. Han flyttade sig ganska bra till en början när jag hotade lite. Men sedan gav han igen! ...och AJ vad stark han var i bakfötterna. Hmmm, jag undrar jag. Han gick bara där och betade, men jag fick något att fundera på. Hur skulle jag tolka det här? Tänkte nykomlingen bestämma allt över mej? Eller vad skulle hända? Mja, han verkar inte speciellt arg av sig, så vi kanske kan beta ihop i alla fall...

Nemo gick ut genom dörren tillsammans med människan, och sedan kom människan tillbaka ensam. Hon stod en stund och pratade med mig på människospråk, jag försökte tala om för henne att hon skulle klia mig i svansen, men hon verkade inte fatta. Efter en stund gisk vi ut till hagen, jag gick runt och tittade lite, gnäggade en gång, men fick inget svar, så jag ägnade mig åt gräset istället. Människan kom med ett äpple till mig efter en stund.

Varma dagar, lite svalare nätter (inte mig emot), grässtråna verkar inte växa lika snabbt. Tur att människan kommer med höst/vintermat då och då. Hon hämtar en påse hö till oss varje dag, det är inte helt fel. Men till stallet, dit kommer vi inte än. En tidsfråga, jo, jo, snart kommer väl den tiden med! Men än så länge njuter vi av solskenet och värmen!

Människan kom ut till oss häromdan (hon har lyst med sin frånvaro en del på sista tiden) det märktes direkt att hon pratat med andra hästar! Nemo och jag blev såklart nyfikna och undrade var hon hade gömt dem! Vi försökte tala om att vi minsann också ville träffa de andra! Eftersom de inte syntes till antog vi att hon hade ställt in dem i stallet. I VÅRT stall, det måste bara undersökas. Vi sprang och sprang, fram och tillbaks längs staketet, men det enda som hände var att hon hämtade en påse hö till oss. Ok, då var det väl inga nya kompisar där. Inte än i alla fall...

Människan tog med Nemo på långresa, till Strömsholm var det visst de åkte. Jag fick vänta hemma i hagen, inte mig emot, det finns ju gräs! När de kom hem hälsade jag dem med glada gnägg. Människan såg fortfarande ut som I-or. Det gick visst inte så bra därborta i Strömsholm...

För lite senare efter att vi hade blivit duschade började det åska och regna! Jo, svalka fick vi i lördags i alla fall! På söndagen åkte människan iväg med Nemo, jag vet att de brukar komma tillbaks förr eller senare så jag ägnade mig åt gräset. Människan såg ut som en fölunge på grönbete när de for iväg, men när de kom hem såg hon ut som I-or i ansiktet. Månne regnade det där dom var?